Imorgon åker gipset av. Det innebär att jag äntligen får blöta ansiktet, alltså jag får äntligen duscha! Tvätta håret! Ansiktet! Helt otroligt.
Dock kunde jag inte vänta. För några dagar sedan tänket jag att jag skulle stå ut. Vissa vintrar kan jag gå en vecka utan att tvätta håret utan problem (har väldigt torrt hår). Tänkte att med torrschampo fixar jag det här galant.
Problemet var att (TMI) jag svettades. Det kanske var en kombination av varmare vädret och operationen, men har svettats under nätterna sedan operationen (vilket jag aldrig gör i vanliga fall). Även fast det bara var en dag bort började det kännas olidligt. Mitt hår var liksom… hårt, från saltet. Nästan knastrigt. Väldigt fräscht.
Då jag mår bättre å kan gå nu utan att ta tag i nåt för stöd försökte jag å mamma mig på att tvätta håret. Gick hur bra som helst! Hade varit rädd innan för allt som kan få gipset att lossna (vatten, ånga) å visst kom det en vattendroppe nedför pannan. Men fick ingen panik. Gipsborttagningen är imorgon, man får leva lite.
Jag vet bara de som gått igenom det här kan förstå hur SKÖNT DET KÄNNS. Går på moln. Rena rosa fluffiga moln.
Massa bilder innan gipsborttagningen imorgon. Längtar ihjäl mig. Kan inte komma snart nog <3
0